Paradigmskiftet

Det blir svårt för de religiösa när de lämnar sin religion… Tänk hur deras världsuppfattning fallerar:

Gud skapade inte jorden. Gud satte inte Adam och Eva i Eden. Gud finns inte. Gud sände ingen syndaflod. Ingen av profeterna uttryckte Guds vilja. Jesus visste inte vad han pratade om. Gudstjänsterna som firas, de firas ut i intet. Bönerna som beds i tystnad hörs inte av någon annan än den bedjande. Bönerna som beds högt hörs inte av någon annan än de stackare som lyssnar. Gud tar inte emot dig när du dör. Kyrkan är byggd på lögner. Martyrerna dog i onödan. Prästerna är bara utklädda propagandister. Bibeln är gamla texter utan något som helst gudomligt mandat. De heliga förnekade sig livets goda utan anledning. Gud dog inte för några synder. Lärjungarna var lögnare. Gud hjälper vare sig den enskilda människan eller folkslag. Åh, alla andaktsböcker och predikosamlingar är bara falska antaganden. Och: nej, det är ingen däruppe som ser dig.

Om svepningen från Turin

Ur Hanno Esséns recension av The Jesus Relics författad av en Joe Nickel, som återfinns på Vetenskap och Folkbildnings hemsida, citerar jag följande klargörande kring den kända svepningen från Turin, som hävdas ha omsvept Jesu kropp i graven och varpå hans kropp fortfarande sägs återges.

”Stort utrymme ägnas även åt en relik som fått en hel del uppmärksamhet på senare år, nämligen svepningen i Turin. Nickell gör pedagogiskt och grundligt klart att det inte finns några skäl alls att betrakta den som äkta. Till exempel ingick sådana svepdukar inte i judisk begravningstradition vid Jesu tid. Vävmönstret är heller inte av en typ som förekom vid den tiden. Det finns mycket goda historiska källor som berättar hur duken plötsligt dök upp i Frankrike (Lirey) någon gång mellan 1353 och 1357. En biskop i trakten gjorde en undersökning av ursprunget och fick t.o.m. förfalskaren att erkänna. Biskopen D’Arcis skriver 1389: ”Denna historia spreds inte bara i kungariket Frankrike, utan så att säga över hela världen, så att människor kom från alla håll för att betrakta den. Och vidare för att dra till sig massorna så att pengar med list kunde avhändas dem, ordnades låtsasmirakler, vissa personer anställdes för att spela helade då svepningen framvisades, som alla trodde var vår Herres svepning.” Tre oberoende kol 14-dateringar visar också entydigt att svepningen tillkom vid just denna tid där den placeras av historiska källor. Det enda miraklet i sammanhanget är att det fortfarande finns människor som tror på Turinsvepningens äkthet.”

Ettusenniohundrasjuttiosex år senare

Om man utgår från att Jesus korsfästes år 33, och sedan, på Kristi Himmelfärdsdag, for upp till himlen, så har han varit frånvarande från jorden i 1976 år. Det är ett bra tag. Men vad säger Jesus själv om när han skulle komma tillbaka?

Ja, för det första vet han inte svaret själv. ”Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern.” Jesus vet alltså inte om när han ska komma tillbaka. Dock vet han att lova, när han pratar till ”alla”, att han försäkrar dem, att ”några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike.” Detta i samma stycke som Jesus talar om när han ska komma ”i sin och sin faders och de heliga änglarnas härlighet.”

Om en av dem som inte skulle dö innan de sett Guds rike var i tjugoårsåldern då han lyssnade på Jesus, skulle han i dag ha varit runt tvåtusen år gammal, och fortfarande väntades. Det är rätt bestickande. I 1 Mos. 6:3 bestämmer Gud att ingen människa ska bli äldre än 120 år. (Vi har i och för sig uppenbara bevis för att människor blivit äldre än 120 år i vår egen tid.)

Kristna har väntat på Jesus i nästan tvåtusen år. Man kan tycka att de vid det här laget borde förstå att han inte kommer tillbaka. Faktum är, att allt vi vet om människans biologi, säger att Jesus från Nasaret rimligen dog för omkring 1976 år sedan, och alltsedan dess förblivit död. Så de kristna väntar på någon som inte kommer, och som dessutom inte kan komma. Han avled för mycket länge sedan.